Mellandagar
Hur hamnade man här? Jag sitter hopkrullad i en sjukhussäng, tittar på Sex and the City på medhavd PC och en whisky som jag tar en sipp av och sen fullständigt flämtar ihjäl mig av.....??? Jösses vad man ligger av sig snabbt...illa när man inte klarar av lite whisky, måste jag säga!
Nja, vi kanske skall ta allt från början...Det var en gång så där fram på kvällen på juldagen...Nä, vi börjar lite tidigare än så tror jag...
Vi fick en fantastiskt fin julafton tillsammans alla, så mysigt, varmt, hjärtligt och roligt. God mat och gott att dricka. Jag blev så rysligt mätt att jag däckade i gungstolen hihi, men en liten powernap senare piggade jag på mig ganska så bra. Härlig julklappsutdelning (tack alla älskade för så fina klappar!). Kändes som man var prinsessa, allt och alla man önskar sig finns inpå en.
Pratade och "kelade" med mina barn och Prinsen och stämningen var så mysig. Sen hade vi "Fuljul", rolig paketlek med många goa skratt och snudd på hysteri emellanåt. Tror att alla var nöjda när leken avslutats i alla fall. Jag fick i alla fall en toaborste, toarulle och en påse gräddkola och en jättefin stjärnljuslykta att hänga i fönstret. Behöver jag säga att jag var mega-glad? Precis vad jag alltid önskat mig! Och toaborsten var RÖD!!! Perfekt nu så här i jul ;o)
Allting har ett pris, så även julafton. När juldagsmorgon glimmade var jag helt pantad. Jag kom inte ur sängen. Så trött, så trött. När jag gick på toan kom det massor av blod (började på julaftonskvällen, men då blir ju resonemanget att det går över, är säkert borta imorn!). Blev något tjall med sjukvårdsteamet, så de kom inte när det var bestämt. Visade sig att någon (ganska många) glömt att notera. Nåja, det kom en tjej och kopplade ett vätskedropp och gick.
Efter kl 22 mådde jag väldigt konstigt. Kände mig väldigt yr, svimfärdig, hade svårt att stå upprätt. Kändes helt enkelt inte bra nånting. Bad min älskade att ringa till JK, beskriva läget och fråga vad vi skulle göra. De tycker vi skall ta ambulans in direkt till avdelningen. Prinsen ringer efter pling-plong-taxin och det skulle ta en stund meddelade de (var mycket att göra i Göteborg), men komma skulle de göra i alla fall.
När vi kom in frös jag som en hund men alla bäddade om mig ordentligt. Hade förlorat ganska ordentligt med blod så när proverna analyserats bestämde man att jag skulle få blod och man skulle hålla koll på mig. När sedan blodet infunnit sig till fullo i min kropp sattes vanligt koksaltsdropp, som skulle stå och drippa tills vidare.
Innerligt älskade Prinsen satt vid min sida HELA natten. Han måste haft jätteont i hela kroppen, kan inte ha varit gott att sitta som han sååå länge. Underbara sköterskor gick ut och in hela natten, kollade tryck, syresättning och puls. Min mage mådde inte bra. Det kom mycket blod varje gång det vart dags för toabesök.
Klockan halv-8 på annandagsmorgonen behövde en något stel, mycket trött Prins åka hem för att försöka sova några timmar. Pussades och kramades i massor och iväg åkte han.
Man plockade bort en smärtstillande medicin för att den gör att man blöder mer och man plockade bort min "bromsmedicin" Tarceva, för att den nog kan vara orsak till allt det här. Den har den här typen av mycket sällsynt biverkning...Känns oroligt att ta bort mitt sista halmstrå, men jag kan ju å andra sidan inte fortsätta att må som jag gör nu, då förblöder jag ju...
Har inte fått äta, inte dricka. De mediciner som jag måste ha och som finns i flytande form får jag intravenöst, andra upplöst i lite vatten, resten som sprutor (morfin). Läkaren höjde styrkan på morfinplåstren. Ont som tusan har jag och jag känner mig då och då som en desperat knarkare. Sprutorna ges med 2-3 timmars intervall och känslan när smärtan viker är obeskrivligt skön.
Min underbare prins kommer tillbaks till mig vid 14-tiden. Han hade sovit ungefär 2 timmar, duschat och ätit lite och har så bråttom tillbaks. Han hade med sig min iPOD, min PC och första säsongen av Sex and the City på DVD, så att jag skulle ha något att göra. Jag är världens lyckligaste människa som fått förmånen att älska honom och det gör jag, innerligt <3
Älskade Prins Jag älskar dig!
På annandagens eftermiddag - ett genombrott - jag får försöka dricka "klara" drycker, såsom vatten, saft, äpplejuice...Det gick bra även om magen lät som kriget.
Fram mot kvällen ytterligare (trodde vi) ett steg fram. Jag fick lov att dricka ett glas nyponsoppa. Konstaterar när jag sitter vid PC:n och tittar på film samtidigt som jag sippar på ett glas nyponsoppa att jag känner mig lycklig...Tänk vad man ändrar sina referensramar på ett sånt tillstånd...
Det blev bara två avsnitt denna kväll. Magen tyckte INTE om nyponsoppan. Blödde ordentligt och det blev totalstopp på sådana tilltag.
Sov väldigt oroligt denna natt. Mycket koller på dropp och blodtrycket. Jättegullig nattsköterska.
Vaknade lördag morgon vid 6, somnade om och blev väckt vid 8. Ringde o väckte Prinsen vid halv-10. Inte meningen...förlåt...Han kom till min stora glädje vid 12. Idag blev det, skulle det visa sig, besökens dag.
Först kom min bror, strax efter Prinsen. Vi tog en fika i dagrummet och pratade i nästan ett par timmar.
Strax efter att han gått kom mina goa söner, med blomma och allt. Satt en stund alla 4 i min säng och pratade. Jag fick mitt upp i detta en morfinspruta i magen (!). Men det vara bara jag som fick, undrar just varför!! Sen kom lilla lillasyster Mia och då förflyttade vi oss ut i dagrummet igen för kaffedrickande. Min fika består av lingondricka.
När alla gått var jag såååå trött, så trött. Älskling gick väldigt snart efter han också. Sen slängde jag mig över PC:n. Som jag längtade efter att se på film.
Ett litet under till sjuksköterska kommer in och frågar om jag vill ha en liten whisky eller konjak...Nja sa jag, jag vet inte om jag får. Jag får bara dricka "klara" drycker. Ja men det är ingen fara, säger hon, båda räknas som "klara"!
Då säger man ju inte nej tack! Inte jag inte ;o)
Krullar förnöjt ihop mig och sätter glaset till mun, tar en liten sipp och vad händer???
Tårarna rinner, jag kippar efter luft, det riktigt gjorde ont, jag kvider och inser att det här var synnerligen inte någon angenäm känsla, ingen lycka här inte.
Tänkte då att det där var nog bara en tillfällighet och gör lite senare ytterligare ett försök, bara för att fullkomligt inse att det där med whisky, just nu i alla fall, inte är min pryl.
Lycka denna kväll blev resten av hela säsong 1 tillsammans med lingondricka och att suga på några läkerol. Lingondrickan var precis lagom stark ;o)
Kommer nog att bo här på JK några dagar till, mer händelserapporter dyker upp.
Massor har skrivits och medans ni säkerligen börjar småledsna, jag känner av begynnande skrivkramp och skall vila fingrarna så skall jag kasta mig över säsong 2 tillsammans med ett glas Bailey's. För idag får jag dricka och äta men det är en annan historia, hihihi...
Tack för titten och pussilurr
