C a r p eD i e m-L e vi d a g

Söndag morgon vaknade jag sisådär vid 8. Fick ett litet emla-plåster på porta-caten och lite frukost (1 vit ostsmörgås och 1 glas lingondricka). Ringde till min Prins strax efter 9 och önskade honom God Morgon! Fick min morfinspruta och önskade hett att den skulle börja verka med en gång men det tog lite mer tid än så. Nu har jag varit här i drygt 2 dygn och jag längtar hem.

Här är iskallt och jag får in värmedynor i flera omgångar. Jag fryyyser så dant. Bad älsklingen ta med nya säsongen av Sex and the City, lite nya kläder (man blir sjuk av att gå omkring i Landstingets dylika) och han kom fram mot 12-tiden. Det första han fick göra efter att kramas var att krypa upp i min säng och jag fick krypa in i hans famn. Jag frös så jag höll på att bli galen. Vad är då bättre att ha än en stor famn att krypa in i??

Klockan ett kom goa vännerna Elisabeth och Claes och hälsade på. De hade med sig syrliga karameller och ett jättefint grönt ljus på glasfat. Jättefint, det kommer att passa fint i vardagsrummet när jag kommer hem. Vi satt ute i dagrummet och drack kaffe och lingondricka och pratade och hade trevligt.Tack så innerligt för att ni kom och lyste upp min dag!

När det blev dags för middag kom ett glädjande besked......Jag fick börja äta lite försiktigt. Kokt fisk och potatismos. Fast det var jobbigt att äta smakade det himmelskt gott med mat kan jag försäkra.

När min älskade Prins bestämt sig för att åka hemåt så satte jag på film...och försvann in i filmens värld. Blev lätt överraskad när jag hörde frågan om det fanns någon som kunde tänka sig lite Bailey's. Jo då tack här fanns en i alla fall. Mina två åldriga rumskamrater är så risiga att de med nöd och näppe är vakna någonting på dagen.

Slutet av kvällen satt jag hopkrullad i sängen, tappade ögonen nästan och läppjade denna ädla dryck. Gick mycket bättre än kvällen innan och smakade definitivt mycket bättre.

Naturligtvis blev inte det allra sista på denna dag så bra som jag hoppats. Jag fick bakslag. Det blev nya blödningar. *SUCK* Varför skall allting bara bråkas???

Nu blir det väl indragningar på maten igen, nåja, jag fick i alla fall äta fisk!

Släckte och kröp ner under lakanen strax före midnatt. Tankarna rusade runt i huvudet innan jag somnade. Jag är så eländigt förbaskat trött på denna j-a sjukdom. Den tar ifrån mig livet. Den gör allt så jobbigt när jag försöker leva. Jag vill vara frisk!

Kan nästan bli avundsjuk när man möter människor som ser friska ut, som pratar om framtiden på samma självklara sätt man själv gjorde en gång. Då sticker det till i hjärtat och jag tycker lite synd om mig. Orättvist! Att man skall behöva ha det så här!

I nästa andetag känner jag att jag skall väl inte klaga som ändå fått så mycket. Jag har fått uppleva så mycket, framför allt en typ av kärlek få förunnat. För detta är jag otroligt tacksam och lycklig.

Nu skall jag bara se till att bli så pass frisk att jag kommer ut härifrån igen, så jag kan få hem och njuta det jag kan av min tillvaro. Hoppas att ni som kan verkligen njuter av er ;o)